Jag å mitt fett har ett långt förhållande! Ja det längsta jag någonsin haft med nån/nått!
Jag får gå långt tillbaka i tiden för att minnas hur det var innan det var vi två! Det var mitten av 90-talet och jag var ihop med J! Jag var inte fet då, men bantade såklart ändå! J`s mormor sa att jag var tvungen att sluta banta, annars skulle hon inte se mig om jag stod bakom en lyktstolpe! haha! Men som sagt så tyckte jag att jag var skitfet redan då!!
Var duktig rätt länge, men några mysiga höstkvällar senare (med godis te å mackor) så tappade jag kontrollen igen å kilona kom tillbaka och lite extra lades till! Det är ditt fel J!! Näää! Men tänk om jag kunde skylla på nån annan än mig själv!
Hade en bantningsperiod när jag träffade micke , men det höll inte! Å nu är jag fetare än jag någonsin varit!!!!!
Undrar om jag någonsin kommer få känna mig smal igen!? Vill såå gärna men jag är så svag! Kan inte motstå allt gott som dessutom tröstar såå bra!
Tror inte att nån utan matstörningar kan förstå hur det är!!
Jag förstår precis hur det känns.
SvaraRaderaHar varit rund ända sen barnsben......fick för lite mer än ett halvår sen uppleva hur det var att vara normalviktig. Det häll nån månad.....nu är man tjock igen, men kämpar för att bli normal igen. Vägen är tung, jobbig, kämpig.....men jag SKA fixa detta. Man mår ju så mycket bättre. Blod svett och tårar......men FAN jag fixar det och det gör du med om viljan är tillräckligt stark.
Kram på dig gumman jag tror på dig